Varför står det stilla med inlägg här? Det kanske du undrar. Då är vi två. Det gör nämligen jag också. Det finns så mycket jag vill skriva om, och så mycket som jag borde skriva om. Finland svämmar över av röster i debatter som kristna behöver bemöta. Ändå är det som om något håller mig tillbaka. Jag börjar äntligen ha accepterat det.
Vetekornet måste falla i jorden och dö om det ska kunna bära rik frukt (Joh 12:24). Det sade Jesus. Jag börjar tro att det är just det som är meningen med min tystnad. Just nu är jag inne i en ganska smärtsam process, där det verkar som om Gud skalar av allt tills jag inser att jag är totalt beroende av honom. Den kräver tystnad och lyhördhet, och jag anar att Gud har planerat något fantastiskt som slutprodukt.
Guds frid!
Huvudet i himlen och fötterna på jorden. 